urginasliv.blogg.se

Jag vakna precis av att jag låg och grät för jag saknade min mamma. Alla känslorna blev så påtagliga att jag nu bara fortsätter och gråta fast jag är vaken. 

Drömde om dig mamma. Och jag var barn igen och var i din tröstande famn. Och nu när jag vakna så minns jag att du inte är med mig längre. 

Eller var det ditt sätt att visa att du ändå är mig nära? Jag har inte känt sådana starka känslor på jätte länge. Saknar den där trygga varma famnen. 

Just nu har jag ingenstans där jag kan vända mig och få det där varma kärleksfulla. Och har aldrig i mitt liv faktiskt känt mig så här ensam och kärlekslös. 

 

Jag har gråtit så mycket att hela min huvudkudde är genomblöt. Och det gör så ont inombords. 

Tänker på all den där värmen jag fick av dig och jag saknar dig. Jag saknar dig något grymt mycket. Hur skall jag någonsin kunna bli hel igen? 

Trodde den värsta sorgen hade lagt sig. Men jag inser att den aldrig kommer göra det. Den kommer alltid finnas där. För det är en del av mig som är borta. Fy va ont det gör när jag inser detta. 

För förr kunde jag gå till dig och prata när jag kände så här. Men nu ligger jag och pratar med mig själv. 

Har ett otroligt stort behov av kärlek och värme nu där jag faktiskt får vara den där lilla ledsna tjejen som också behöver tröst och kärlek. Och var finner jag det? När jag hela tiden är tvungen att anta den där starka trygga rollen för alla andra. 

Men jag känner mig också liten och ledsen ibland och är i behov av en stor varm famn. Och en hand som smeker mitt hår och kind och tröstar mig och säger att du Gina det kommer ordna sig. 

Jag vaknade av att jag grät och det är så mycket känslor att jag kände att jag behövde få ur mig allt. Och detta är mitt sätt att lägga det utanför mig. 

För mig är det inte bara min mamma som försvunnit utan det var min enda trygga kärlek där jag kände att jag var förstådd och alltid fick tröst.

Jag älskar dig så otroligt mycket mamma och saknaden är enorm. 

Var rädd om dig och andra där ute. ❤