Visa lite uppskattning


Vad gör man när man ständigt går runt med en känsla av att känna sig sviken. När man tänker att man alltid funnits för alla andra. Men när man själv behöver hjälp så lämnas man ensam. 

Kanske tycker och tror dom att man är så dukigt och stark så man inte behöver någons hjälp. Men så är inte fallet. När jag ber om hjälp är när jag faktiskt verkligen behöver den. För det är då jag slitit länge och kraften är slut. Skiter dom i det för de tycker att det inte är deras problem? 

Det här får mig att känna mig jätte ensam i allt. Ensam, övergiven och sviken. Det är precis som om allt jag gör och har gjort inte betyder något. Men det de inte förstår då är, att jag vänt och vridit på mig själv för att finnas för andra. Och i slutet är jag ändå ensam i allt. Jag vill bara känna mig uppskattad  för det jag gör och är. 

Och jag orkar inte med att ständigt bli tagen förgiven och sedan övergiven. I alla år har jag kämpat och detta är tacken? Och jag har kämpat osjälviskt bara med en tanke på att de närmaste skall ha det bra. Har satt mig sist hela tiden. Och vad har jag fått? Jag har fått resterna eller inget alls.

Vem ser mig och förstår mig i det hela? Är det detta min omgivning tycker att jag är värd? Det är så otacksamt. Och jag  börjar starkt fundera på varför jag gör saker. Vet ni, just nu känns det som om jag bara vill skita i allt och alla och bara gå och gömma mig under en sten. 

Allt jag vill är att man visar lite uppskattning och att man tar mig på allvar när jag ber om något. 

Var rädd om dig och andra där ute. ❤